Uppväxt
Eva föddes i Harplinge i Halland. Hon studerade till lärare och insåg tidigt att den pedagogik som fanns tillgänglig här, inte var den hon själv ville använda. Hon började därför studera pedagogik ute i Europa för att försöka hitta bättre sätt till att inspirera och få fler barn att få en mer jämställd utbildning. Som 26-åring tog Eva över en flickskola i Uddevalla som hon utvecklade till ett högre elementarläroverk för flickor. Hon inspirerade sina elever till att tänka själva, våga debattera, ta plats och att kräva rättigheter. Många av hennes elever engagerade sig i kampen för kvinnlig rösträtt, både lokalt och nationellt.Tillsammans med slöjdlärarinnan Maya Nymann åkte Eva sedan på en tre år lång studieresa i Europa och de utvecklade en ny form av pedagogik; “The connecting link”. De startade Göteborgs praktiska arbetsskola för yngre barn, skolan är mer känd under namnet Eva Rodhes skola och deras pedagogik används fortfarande i England och USA.
Kampen för kvinnlig politisk rösträtt
Eva var den första kvinnan som satt med i Göteborgs allmänna folkskolestyrelse, hon startade Göteborgs kvinnoförening på 1880-talet där hon var ordförande. Hon höll också i det allra första mötet där frågan om kvinnans rösträtt behandlades. Till uppstarten av Föreningen för kvinnlig politisk rösträtt 1902, skrev Eva en artikel som trycktes och hon var ofta talare på rösträttföreningarnas arrangemang.När Eva gick i pension, byggde hon och Maya ett hus tillsammans i Ljungskile. Huset låg granne med Mayas syster, Adota Nymanns hus som fungerade som ett kvinnocentrum där rösträttskämpar samlades för att samtala, diskutera, jaga och tänka. Gäster var bland andra Selma Lagerlöf och Ellen Key.
När Eva Rodhe gick bort i maj 1919, var det bara några dagar innan riksdagen äntligen röstade igenom förslaget om lika och allmän rösträtt, och hon fick aldrig vara med och fira triumfen. Men hennes outtröttliga kamp gjorde det möjligt för de kvinnor hon lämnade efter sig att få gå och rösta. Frigga Carlberg, grundaren till F.K.P.R, skriver i sitt minnesord: ”Hennes uppfriskande humor tog sig ett oförglömligt uttryck och fick andra att samlas under hennes flammande rättskänsla.”
