När Ruth Amundson växte upp så sa fanns det lagar och regler i samhället som begränsade henne, bara för att hon var född som kvinna. En kvinna fick inte rösta i riksdagsvalet eller jobba med vad hon ville, något som Ruth tidigt insåg att hon ville arbeta för politiskt, för att försöka förändra. Hon ville att kvinnor skulle få samma förutsättningar och rättigheter som männen, och då särskilt rättigheterna att ha rösträtt och rätt till sin egen ekonomi.

Uppväxt

Ruth växte upp i Ödsmål på Jordhammars gård med sin mamma Alfhild, pappa Andreas och två syskon. Familjen försörjde sig på jordbruk. Ruth tyckte om att spela teater, skriva och att prata inför människor, något som hon fick nytta av senare i livet.

Hon utbildade sig till sekreterare och började driva politiska frågor som handlade om jämställdhet, kvinnliga rättigheter och jordbruk. Hon beskrevs som en inspirerande talare med tydliga åsikter som kämpade för att samhället skulle bli bättre för fler människor.

Kampen för kvinnlig politisk rösträtt

Ruth var bara 22 år när hon 1909 blev ordförande för den lokala föreningen för kvinnlig rösträtt och centralstyrelsemedlem i landsföreningen. Hon röstades in i Ödsmåls kommunfullmäktige för att sedan även väljas in i Stenungsunds kommunfullmäktige. I tidningsartiklar från tidigt 1900-tal kan vi läsa att Ruths väljare såg henne som en person som människor lyssnade på och att hon var stark nog att driva igenom sina frågor och på så vis påverka samhället som hon levde i.

När Ruth fyllde 50 år 1937, blev hon invald som landstingsman i Göteborgs- och Bohusläns landsting. Hon satt med i landstinget i nio år och blev sedan invald till riksdagen där hon var riksdagspolitiker fram till 1949, då hon gick i pension, 62 år gammal.

Ruth Amundson arbetade politiskt hela sitt vuxna liv för att kvinnor i generationer efter henne skulle få bättre förutsättningar i livet. Vid sin död 1977 hade hon med sin politiska närvaro öppnat upp nya dörrar mot ett mer jämställt samhälle.